om man tänker ett tag..

.. jag är så lyckligt lottad. det är vad jag tycker. jag har fått åka till andra sidan jorden (typ) till en helt annan kontinent för att bo där. mina föräldrar som betalade hela min resa för ett år av äventyr. jag vet inte hur mycket eller hur många gånger jag kan tacka er. jag vet att jag inte har sagt det många gånger, men ni ska veta att jag är så extremt tacksam. mer än något annat. en av anledningarna till att jag åkte var att jag inte klarade mer, mer utav sverige, mer utav skolan, mer utav.. miljön, jag behövde byta lite. självklart är det inte hela anledningen, jag känner att min engelska har utvecklas så extremt mycket, jag kan fler ord, om det är ett ord jag inte kan så kan jag alltid jobba runt det ordet, jag vågade inte ta så mycket plats i skolan för jag var lite nervös att ha engelska som ett andra språk här, men det har släppt när vissa inte ens visste att jag kom utifrån usa. hälften tycker att jag har en jättekonstig dialekt och andra hälften tycker att jag låter som dem. ganska kul.. när jag första gången klev in i skolan för att fixa med mina classes och så, så var det ganska tomt. men jag var överväldigad över hur allt ser ut. det ser på riktigt ut som i filmer och serier. tänk er grease, då vet ni hur min skola ser ut... jag fick tillbaka ett par prov och en essay ifrån min "hemkunskap/labb" klass och förundrades över hur lätt det är att få ganska bra betyg. har nu fått mitt första A+ och är extremt stolt!
 
när man går tillbaka till det hela "utomlands" pratet, så är jag också så extremt lottad att mina förädrar även var så kulturella och tog mig till platser jag aldrig skulle kunna föreställa mig. jag menar, jag har varit i hela 5/7 världsdelar, jag har varit i vad jag tror är ca 20 länder. vi åkte mycket utomlands, vi bodde utomlands. när jag pratar med vissa här, så har vissa inte ens vart utanför colorado. när jag tänker på hur svårt det måste vara för dem att lära sig ett nytt språk tänker jag på exempelvis sverige och hur nästan alla där kan 3 språk eller mer.. till en liten del iaf. jag vill nästan bara få ut det här till min mamma och pappa, att jag är så väldigt tacksam för allt ni har gjort för mig och helene. ni har gett oss livets resa innan vi båda hade hunnit fylla 6. helene var bara ett par veckor när hon var i italien för första gången och jag lika så i spanien. ni har bilat, flygt och kört båt med oss runt i hela sverige och världen. tack till er, för att ha gjort oss internationella. ♥

Kommentarer
Postat av: Pappa

Det gör vi så gärna, ni är ju det bästa vi har. Allt för er. Tycker ändå att du på något vis ser smalare ut, men det kanske är för att dom har smalfilm over there :-).

2013-09-05 @ 20:34:03
Postat av: Ann

Hej Josse!
Underbart att läsa att du redan verkar känna dig hemma och det är så beundransvärt att du vågar göra den här resan. Alldeles själv :)
Och jag förstår att din resa ut även är en resa in.
Puss på dig underbara unge :)

2013-09-06 @ 22:22:20
Postat av: Pappa

Det är bara för att ni är värda vartenda ögonblick. Har blivit begåvad med fyra av de mest underbara barn man kan tänka sig, tack för att ni står ut med en snurrig och egotrippad farsa.

2013-09-08 @ 05:53:36
Postat av: Mamma

Min underbara unge, det är så härligt att få ta del av det du går igenom och jag måste erkänna att det är bra att jag inte är där och curlar. Du ser säkert hur mycket du klarar av på ett helt annat sätt nu än om du varit hemma. Jag är så stollt över dig, fortsätt att kämpa på när det är svårt, det är då som man växer som mest.
Ha kul nu och bry dig inte allt för mycket om betyg etc.
Love you - always and forever (riiiiiiiiiiiss)<3

Svar: mami <3 jag bryr mig inte överdrivet mycket om betyg.. MEN! cetusa vill att jag måste ha minst C i allt... fast det har jag :) kram always and riiiiis
Josephine Schreber

2013-09-12 @ 10:50:06

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0